Botorp

Välkommen till Botorp.

Här hittar du forskning om Botorps by. Gårdar och torp. Även några bilder från byn som Hembygdsföreningen tacksamt fått ta del. Vissa funktioner på sidan kommer att uppdateras varefter.

Botorp

Från storskifte till nutid

Materialet har tagits fram av Ukna hembygdsförenings forskargrupp och sammanställts av Agne Fredriksson, Botorp och Eva Karlsson, Ukna.

Källor är husförhörslängder, originaldokument från byn och samtal med Ingvar Johansson, Baldersberg

Äldre bilder utlånade av Ingvar Johansson och Agne Fredriksson

BOTORP – FRÅN STORSKIFTE TILL NUTID

Botorp är ½ mantal (mt) och finns omnämnt i skrift från 1300-talet och då först som Bowathorpe. År 1383 ägdes Botorp av Bo Jonsson. I mitten av 1500-talet fanns en frälsegård som 1571 ägdes av Askeby kloster. Karta över Botorp gjordes i samband med storskiftet 1795.

 

STORSKIFTET 1795

 

Redan år 1769 hade en sämjedelning överenskommits över Botorp och Botorps utjord som kom att ligga till grund för storskiftet 1795. Inför storskiftet gjordes en revidering av värdet av ägorna och en jämkning av storleken.

 

Botorps ägare var vid storskiftet baron Adelsvärd som ägde ¼ mt, Hans Andersson d.ä. 1/8 mt och Anders Olofsson 1/8 mt, tillsammans ½ mt. Anders Olofssons del övergår till Anders Pärsson (Pehrsson) under tiden fram till laga skiftet på 1840-talet.

 

Anders Pärsson, född i Korstorpet under Melby, är gift med Hans Andersson d.ä.:s kusin Catarina (Kaisa) Olofsdotter (1758). Hennes föräldrar var Regina Hansdotter (1733 död 1785 i Botorp) och Olof Abrahamsson (född 1729 i Tryserum , död i Botorp 1808, drunknade).

 

Regina Hansdotter var syster till Hans Andersson d.ä.:s far Anders Hansson (1740 död i Botorp 1791) som var gift med Anna Jonsdotter.

 

Regina Hansdotter och Anders Hanssons föräldrar var Hans Olsson och Kiertin Persdotter. Hans Olsson dog i Botorp i jan 1754 , 48 år och 8 mån gammal. Både Hans Olsson och Anders Hansson står som rusthållare i dödsboken.

 

Ägorna var uppdelade i små områden som finns numrerade på kartan från 1795. Område 1-21 ägs gemensamt av Hans Andersson d.ä. och Anders Pärsson. De höga numren ägs av Baron Adelsvärd, vars mark brukas av Johan Isacsson. Adelsvärds gård är belägen vid Botorp 1:6 på en karta från i. Hans Anderssons d.ä. och Anders Pärssons gårdar låg tillsammans vid Botorp 1:3 på dagens karta. Husen finns även utsatta på kartan från 1795.

 

TIDEN FRAM TILL LAGA SKIFTE 1844

 

1/8 mt ägs av Hans Andersson d.ä. (1781) som gifter sig med Stina Månsdotter (1785) och får barnen Anna Caisa (1803), Anders (1806), Axel Magnus (1809), Nicklas (1812) och Maja Stina (1818). Hans Andersson d.ä. dör 1839 och gården delas mellan två av sönerna; Anders Hansson 1/16 mt och Nicklas Hansson 1/16 mt. Bröderna brukar gården tillsammans och delar på husen.

 

Anders Hansson gifter sig med Carin Adolfsdotter och får barnen Anders Magnus (1840), Christina (1842), Clara Helena (1845), Hans Petter (1849), Anna Caisa (1852) och Christina Charlotta (1854).

 

Nicklas Hansson gifter sig med Anna Sofia Nilsdotter (Nilsson) (1823) och får sju barn; Hans August (1845), Nils Gustav (1847), Lars Magnus (1849), Johan Adam (1852), Eva Christina (1854), Anna Mathilda (1857) och Carl Alfred (1859).

 

1/8 mt ägs av Anders Pärsson (1752) som gifter sig med Kajsa Olofsdotter (1758) och får barnen Hans (1784), Anna Maja (1786), Regina (1794) och Johan Petter (1799). Sonen Hans Andersson (här kallad d.y.) gifter sig med Maj Greta (Margareta) Andersdotter (1784). De får barnen Stina Caisa (1810) och Anna Regina (1815).

 

Anders Pärsson och sonen Hans Andersson d.y. delar gården och vid Anders Pärssons död 1827 har Hans Andersson d.y. hela gården, dvs 1/8 mt.

 

¼ mt ägs av baron Adelsvärd och brukades av Johan (Jan) Isacsson (1765) med hustru Britta Månsdotter. De fick inga barn tillsammans men Britta Månsdotter hade varit gift två gånger tidigare. Med Anders Pehrsson (död i Botorp 1796 48 år gammal) fick hon fem barn. Inget av barnen blev äldre än 18 år. I första giftet med Anders Traneus (1755-1786), född i Botorp fick hon dottern Stina Lisa Traneus 1785. Anders Traneus’ far Carl Traneus var född i Stjälkhamma 1724 och dog i Botorp 1757. Han står som rusthållare i dödsboken. Modern var Maria Elisabet Segerberg, född 1726, död i Botorp 1793. De hade sex barn tillsammans. Vid tredje makens Isakssons död 1828 kommer Britta Månsdotter till fattigstugan. En fosterson David Collberg (1816-1897) flyttar till Ginemåla. Gården brukas nu av Peter Andersson (1780), gift med Stina Jaensdotter (1777) Familjen har flyttat runt en del och flyttar till Botorp från Tryserum. De får barnen Johan (1808) och Anders (1813) som båda är födda i Gärdserum.

 

LAGA SKIFTE 1844

Den 13 november 1844 är skifteshandlingarna för Botorp klara. De skrivs under av Baron Adelsvärd genom ombud för ¼ mt, Hans Andersson d.y. för 1/8 mt och bröderna Nicklas och Anders Hansson för 1/16 mt vardera. De äger gemensamt 1/8 mt. I skifteshandlingarna finns beskrivet var gränserna går och på kartan från 1844 finns de inritade.

 

Botorp 1:2 = A tillhör Adelsvärd 1/4 mt

Botorp 1:3 = B tillhör Hans Andersson d.y.1/8 mt

Botorp 1:4 = C tillhör Nicklas Hansson 1/16 mt

Botorp 1:5 = D tillhör Anders Hansson1/16 mt

 

A, BOTORP 1:2, 1/4 mt

 

Ägs av baron Adelsvärd. Brukas av Peter Andersson men efter hans död 1850 tar sonen Anders Petter Petersson (1813) över gården. Hans hustru är Anna Stina Jonsdotter och de har barnen Christina Wilhelmina (1837), Jonas Petter (1841) och Sara Mathilda (1845).

 

Anders Petter Petersson dör 1865 då hans son Jonas Petter tar över som brukare fram till 1872 när Baron Adelsvärd säljer gården. På fastigheten finns torpet Hagen. Försäljningen och torpet beskrivs senare.

 

B, BOTORP 1:3, 1/8 mt

 

Ägs av Hans Andersson d.y. Husen ligger kvar på sin ursprungliga plats. Hans dör 1848 och gården säljs år 1854 av änkan och dottern till Sven Svensson (1808) och hans hustru Maja Caisa Jonsdotter. Sven Svensson kom från Hyllela där hans far Sven Nilsson och modern Kaisa Nilsdotter var Gästgivare. Maja Caisa Jonsdotter kom från Rosenborg.

De har barnen Sven Johan (1841), Niklas August (1843), Carl Rickard (1849 – dör 1850) och Clara Mathilda (1851).

 

Sven Svensson köpte gården 20 november 1854 enligt lagfart (laga fasta). Sven Svensson dör 1879 men då har gården sedan en tid brukats av sonen Niklas August Svensson (1843) och hans hustru Anna Lovisa Jonsdotter (1832). Han köper gården 14 mars 1880, Bild 6.

Anna Lovisa har varit gift tidigare och har barnen Lars Albert Hulling (1852), Adelia Matilda Hulling (1855), Josefin Charlotta Hulling (1856), Jonas Alfred Hulling (1859), Axelina Amanda (1862).Tillsammans får de dottern Anna Maria (1875).

 

Niklas August köper ut sina syskon och får lagfart på fastigheten 10 maj 1882. Brodern Sven Johan (1841) äger under en tid Ängkullen, se C Botorp 1:4. Niklas August säljer Rusthållet n:1 och 2 Botorp med tillhörande skatteutjorden Fläsketorp till vaktmästaren Johan Alfred Nyström och trävaruhandlaren Jonas Alfred Hulling. De får lagfart på fastigheten 13 mars 1889 (enligt köpekontrakt och lagfart). Niklas August flyttar efter försäljningen till Norrköping.

 

Nyström är gift med Adelia Matilda Hulling som är styvdotter till Niklas August Svensson och genom giftet svåger med Jonas Alfred Hulling.

 

Den 31 juli 1900 säljer Nyström och Hulling Rusthållet n:1 och 2 Botorp med tillhörande skatteutjorden Fläsketorp med tillträde april 1901 (enligt köpekontrakt) till Anders August Strid från Finntorp.

 

Den 15 januari 1906 utannonseras gården till försäljning (auktion) av dödsbodelägarna efter avlidna Strid och hans avlidna hustru. De har omyndiga barn. Gården har varit utarrenderad från 1903 och arrendekontrakt finns som gäller till 14 mars 1909. Vid auktionen har arrendatorn Johan A Karlsson högsta budet.

 

Bilden: Gamla huset. Fr.v. Ingeborg Eriksson, Mathilda f. Sjögren, Johan A. Karlsson, Hilding och Mindor. Hilding och Mindor var bröder med Johan A, Ingeborg var Hildings dotter.

 

Johan A Karlsson gift med Christina Mathilda Sjögren född i Ramsnäs.De bodde tidigare i Skattemåla och dessförinnan i Grönstorp Dalhem numera Överum. De har fyra barn Gunvald (Gunnar) (1884), Carl Artur (1887), Alf Hugo (1891) och Anna Elisabet (Anny)(1894). Artur brukar gården fram till sin död 1919 då systern Anny gift med Gunnar Lindberg och tar över gården. Gunnar Lindberg arbetade tidigare vid järnvägen och de bodde i banvaktsstugan i Nelhammar.

1933 får Gunnar Lindberg och hans hustru Anna Elisabeth (Anny) lagfart på fastigheten. 1954 tar Gunnar och Annys son Tage Lindberg över gården.

 

Ägare idag är Tage Lindbergs (död 2009) och hans hustru Ing-Britts barn Ylva (1948), Jan (1950) och Cecilia (1966).

 

C, BOTORP 1:4, 1/16 mt

 

Vid skiftet tilldelas Niklas Hansson (1812) detta skifte. Gården flyttas ut från gamla byn. I skifteshandlingarna föreslås en plats för nybyggnad av gården vid ägofiguren nr 165 i hemängen enligt kartan. Dock står att ägaren får välja annan plats om så önskas. Gården är den som idag kallas Ängkullen.

 

Niklas Hansson (1812-1886) är gift med Anna Sofia Nilsdotter (1823-1896) och de har barnen Hans August (1845), Nils Gustav (1847), Lars Magnus (1849), Johan Adam (1852), Eva Christina (1854), Anna Mathilda (1857) och Carl Alfred (1859).

 

Under perioden 1862-1871 överlåter Niklas Hansson sin gård till Anders Otto Carlsson (1846) som kom från Törnsveden. Niklas Hansson övertar brodern Anders Hanssons gård D. Under en period äger Sven Johan Svensson gården. Sven Johan är son till Sven Svensson (1808) och bror till Niklas August, jmf B. Sven Johan Svensson säljer vidare till Anders P Månsson (1830, född i Degersnäs, död 1898) gift med Stina Caisa Andersdotter (1830). De har dottern Alma Christina (1869).

 

Anders P Månsson avlider 1898. Dottern Alma Christina gifter sig 1894 med Johan Emil Jonsson (1867) från Hula och de får barnen Alva Elisabeth (1895), Johan Erik (1897), Carl Hugo (1899), Gustaf Verner (1901), Axel Gunnar (1905) och Ture Martin (1909). Johan Emil står som brukare fram till 1923 när Stina Caisa – gift med framlidne Anders P Månsson – dör. Därefter står Johan Emil som hemmansägare. Han avlider 1932. Därefter brukas gården av sönerna Axel och Ture. Axel Gunnar Johansson äger fastigheten från 1953. Efter Axels död köper Axels brorson (Johan Eriks son) Bertil Johansson (1925) fastigheten 1985. Den 2 oktober 2000 köps gården av Kurt Nilsson och Monica Dufmats som äger den idag. Gården hade då stått obebodd i omkring 25 år.

 

D, BOTORP 1:5 1/16 mt

 

Vid laga skiftet får Anders Hansson (1806) fastigheten. Även denna gård flyttas ut från gamla byn. Föreslagen plats blir nr 268 kalftomten enligt kartan. Anders Hansson gifter sig med Carina Adolfsdotter (1814) och de får barnen Anders Magnus (1840), Christina (1842 död 1852), Clara Helena (1845), Hans Petter (1849), Anna Caisa (1852) och Christina Charlotta (1854).

 

Anders Hansson upphör med jordbruket och han flyttar med hustrun till hus på fastigheten – det finns en husgrund ca 100 m söder om nuvarande bostadshus. Brodern Niklas Hansson från Ängkullen (C, Botorp 1:4) tar över gården. Den tredje brodern Axel Magnus bygger ett hus på fastighetens utjord, Björnsholm, efter att tidigare ha bott bland annat på Näset och i Karlskog.

 

Niklas Hansson dör 1886. Gårdens nästa ägare heter Peter Johan Alfred Pålsson (1842-1911) gift med Eva Christina Nicklasson som är dotter till Niklas Hansson. Familjen Pålsson får inga egna barn men har två fosterbarn; Gerda Maria Nilsdotter (1886) och Märta Sofia Wiman född i Stockholm 1895.

 

Anders Hansson dör 1893 och hustrun Clara Adolfsdotter flyttar från Botorp samma år 1 november.

 

Peter Johan Alfred Pålsson dör 1911. Hans änka Eva Christina (Nicklas Hanssons dotter) äger nu gården. På gården arbetar Nils Gustaf Nilsson (1847) som avlider 17 oktober 1915.

 

Från 1916 arrenderas marken ut till August Ferdinand Kihl (1873) och hans hustru Anna Sofia (1873) och de har fyra barn. Arrendet upphör 1917. 1918 tillträder arrendator Axel Valdemar Johansson (1882) gift med Alida Sofia Andersson (1882) och de har fem barn. Arrendet upphör 1923.

 

Bilden: Botorp i slutet av 1920-talet. Fr.v. Uno Blomqvist,, Märta Sofia f. Wiman, dotterVeila, Eva Christina Niklasdotter, okänd piga och sonen Sölve.

Efter 1923 ägs gården av Uno Blomquist (1890) och han är gift med Pålssons fosterdotter Märta Sofia Wiman (1895). De får barnen Veila (1923), Sölve (1925), Mildred (1931) och Torsten (1935). Blomquist som tidigare varit arrendator i Törnsveden bygger nya huset i början av trettiotalet.

 

Gården säljs 1943 till familjen David Karlsson. Han har sonen Herman. Karlsson säljer 1949 gården till Anna och Folke Jönsson. 1955 köper Sigurd Fredriksson från Löth under Baldersberg gården och gårdarna Löth och Botorp 1:5 slås ihop. Sigurd är gift med Eivor (1909 död 1995) Vid Sigurd Fredrikssons död 1987 övertas gården av sönerna Håkan (1940) och Agne (1945).

 

BOTORPS UTJORD

 

Storskiftet

Gränserna för Botorps hemägor och utjord gjordes samtidigt år 1795, men laga skifte på utjorden gjordes klar 9 oktober 1857

Utjorden är då uppdelad så att:

Adelsvärd äger hälften av utjorden i ett skifte

Anders Pärsson och Anders Olofsson äger en fjärdedel vardera

 

Som tidigare nämnts gjordes vid storskiftet en ”värdering” samt jämkning av markerna. Dessutom avsattes 28 tl av utjorden som Ryttartorpet Åkroken får nyttja.

 

Laga skiftet

 

Vid laga skiftet 1857 är utjorden uppdelad så att:

 

Adelsvärd äger hälften av utjorden i ett skifte i västra delen av utjorden

Sven Svensson äger en fjärdedel

Niklas Hansson och Anders Hansson äger en åttondedel vardera

Till Ryttartorpet Åkroken har avsatts 28 tl av utjorden

 

År 1861 gjordes en delningsbeskrivning på den andra hälften och storleken på skiftena görs enligt storleken på ägorna räknat i mantal.

 

På kartan från 1862 finns markerat utjordsgränserna för alla skiften utom Adelsvärds:

 

Litt A R Nr 2:4 tilldelas Sven Svensson1/8 mt

Litt B R Nr 2:5 tilldelas Anders Hansson 1/16 mt

Litt C R Nr 2:6 tilldelas Niklas Hansson1/16 mt

D Ryttartorpet Åkroken28 tl

 

Vid delningen fick lott A Sven Svensson sina ägor i två skiften, de övriga i ett skifte vardera. Lott A fick behålla Torsängen som tilldelats vid storskiftet.

 

Till D, Ryttartorpet Åkroken, ingick de två ryttarängarna, en vid Åkärret och en vid Puttesund.

 

FÖRSÄLJNINGEN AV BARON ADELSVÄRDS 1/4 mt

BOTORP 1:2 ÅR 1872

Gården delas upp i två enheter som benämnes

Litt A hemmanet R nr 1:6 1/8 mt utjorden R nr 2:7

Litt B hemmanet R nr 1:7 1/8 mt utjorden R nr 2:8

 

A erhåller de hus som tidigare användes till hela gården.

B övertar det på marken belägna torpet Hagen.

 

A BOTORP 1:6, 2:7

 

Köps av Jan Gustaf Lindström (1819-1898) som står som ägare 1873 till 1875. Han är född i Lofta, bodde i Hannäs och Ramsnäs innan han kom till Baldersberg som arbetare. Han gifte sig med Carolina Svensdotter (1828-1911) och de fick dottern Mathilda Charlotta (1856).

 

Därefter övertas gården av Sven Otto Jonsson (1846). Sven Otto är gift med Gustaf Lindströms dotter Mathilda Charlotta. Sven Otto är född i Grönstorp. Han flyttar till Baldersberg 1880.

 

Nästa ägare är Johan Alfred Andersson (1840). Han är född i Ukna och gifter sig med Maja Lotta Andersdotter (1840). De får barnen Betty Mathilda Charlotta (1869), Johan August (1872), Alma Maria (1874), Gustaf Adolf (1878), Anna Carolina (1880) och Ester Amanda (1883). De fyra äldsta barnen är födda i Odensvi.

 

När Johan Alfred Andersson dör 1892 tar sonen Johan August över gården som brukare för dödsboets räkning. Han gifter sig med Hilda Maria Karlsson (1881), född i Nysäter och de får dottern Elna Linnea (1910). Elna ärver gården och gifter sig med Erik Karlsson (1912) och de får dottern Marianne. Dottern Marianne säljer husen och en mindre del av av jorden till Helene och Lars-Arne Andersson. Resterande mark säljs till Mårten Andersson gift med Ylva Lindberg (se Botorp 1:3).

 

B BOTORP 1:7, 2:8 (Hagen)

 

Köps av Johan Peter Petersson (1839 död 1911), son till Petter Johansson (1802) som tog över Löth vid laga skiftet på Baldersberg. Johan Peter gifter sig med Anna Charlotta Andersdotter (1850, död 1924) och de får barnen Anders Emil (1872), Johan Ferdinand (1874), Alma Charlotta (1878 död 1919), Emma Olivia (1883), Anna Mathilda (1888). Anna Mathilda flyttar 1909 till Hamneda i Kronobergs län. Sonen Johan Ferdinand gifter sig med Julia Maria Hollertz (1881) och flyttar till Degersnäs 1919. Kvar i Hagen är nu barnen Anders Emil och Emma Olivia. Anders Emil arrenderar nu gården av faderns dödsbo.

 

Dottern Anna gifter sig med Karl Fritiof Pettersson (1877) i Hamneda och får barnen Nancy (1911), Einar Rudolf (1916), Gunborg (1919), Sigvard (1925) och Ingbritt (1927). Familjen flyttar tillbaka till Hagen. Ingbritt gifter sig så senare med Tage Lindberg (se Botorp 1:3).

 

Därefter äger sonen Sigvard gården och han gifter sig med Maj Bollman. De får barnen Christer och Anne-Marie. Efter föräldrarnas död äger sonen Christer Pettersson gården. Han bor dock ej där utan har en fastighet i Uppland. Ett av husen såldes till familjen Scherer från Tyskland som har det som fritidshus.

 

FÖRSÄLJNINGEN AV ÅKROKEN

 

Efter att systemet med indelta soldater upphört i början av 1900-talet såldes torpen.

 

Torpet Åkroken ägs och säljs av A Pålsson 1/16 mt, J Ferdinand Pettersson 1/8 mt, J A Carlsson 1/8 mt, August Johansson 1/8 mt genom fullmakt från sina sex syskon och Johan Jonsson 1/16 mt som har fullmakt från hustrun Kristina Månsson.

 

Åkroken säljs på auktion den 8 april 1908 och köpare är en av delägarna; J Ferdinand Pettersson från Hagen.

 

Den 5 februari 1919 säljer Ferdinand Pettersson Åkroken, förutom de två Ryttarängarna, till godsägare K A I Gustafsson från Winäs. Men redan den 28 februari samma år säljer Gustafsson Åkroken vidare till C J Lundbergs Läderfabrik AB i Valdemarsvik.

 

Nästa ägare är Forsaströms Kraft AB i Åtvidaberg. Tanken var att bygga en damm och en kraftstation på marken (jmf Melby), vilket aldrig blev av.

 

Åkroken säljs vidare till Tor och Axel Andersson. De äger Melby och Uppsalebo. Åkroken blir en del av Uppsalebo.

 

Sista soldaten i soldattorpet var Carl August Blom (1860) som flyttade till Yxnerum 7/5 1908.

 

När Lundbergs Läderfabrik köpt torpet flyttade smeden Karl Gotthard Israel Palm (1891)

med familj in och bodde där mellan 1920-1923.

Från 1923 till 1938 brukades Åkroken av Johan Henrik Eriksson (1879) Familjen kom från Grönstorp, Baldersberg där de hyrt hus.

Mellan 1938 och fram till 1943 brukades torpet av Nils Lindström, som därefter flyttade till Skattemåla och sedan till Kulla. Lindström var sista brukaren och 1944 revs bostadshuset och byggdes upp i Broddebo.