Bröderna Lindbergs mekaniska verkstad

Bröderna Lindbergs Mekaniska verkstad

Bröderna Lindbergs Mek. Verkstad startade upp på "Epa-lia" nuv. Filadelfia i Överum 1937.

Verksamheten flyttades till Storsjö i en nybyggd lokal 1939.

Anledningen till flytten var att Överums kommuns politiker värnade om Överums bruk, och avslog deras begäran att få utvecklas där.

Ägare var bröderna Rudolf och Thor-Ivar Lindberg. Rudolf var utbildad ingenjör. Anställda var brodern Erik Lindberg och Bror Svanström, som var släkt på längre håll. Ytterligare anställda finns på fotot nedanför från 1945, ca 15- 20 man inkl. de tre bröderna.

 

Lindbergs mekaniska ca 1945. Från vänster: 1. Alvar Gustafsson, Blidstena (Alvar Post), 2. Gösta Kind, Överum, 3. Sven Wiman, Edsbruk, 4. Okänd, 5. Harola Hammar 6.Thor- Ivar Lindberg, Storsjö (ägare), 7. Tore Wiman, Edsbruk, 8. Erik Lindberg, Storsjö, 9. Rudolf Lindberg, Storsjö (ägare), 10. Okänd, 11. Okänd, 12. Okänd, 13. Bertil Edvardsson (Texas), 14. Okänd, 15. Gunnar Karlsson (Uddarn)

Egen tillverkning var vattenpumpar: Eta-pumpen och Lindbergspumpen, supportslipmaskin och borrstativ. Till detta var bearbetning av beställningsgods.

Under andra världskriget hade man beställningar från Försvarsmakten, bl.a granatbottnar och lösskjutningspipor. Detta genom Gevärsfakturiet i Eskilstuna och Hanssons Verkstäder i Motala. 2-skift infördes. Arbetarna kom från trakten runtomkring, men flera från Edsbruk pga. att Edsbruks Cellulosafabrik stod stilla under kriget.

Bland dem var bröderna Sven och Tore Wiman, Erik Karlsson från Fristad Edsbruk.

De som ej var från den närmaste trakten var inkvarterade hos boende i Storsjö, bl.a. hos muraren Gunnar Johansson på nuv. Wallinvägen, Anna Larsson och det lilla huset som nu ägs av Anton Katsanidis. Detta hus kallades "Tivolit" och det blev en samlingsplats på kvällarna. Man kan anta att det var lite fest, kortspel och grammofon mm. där.

Matfrågan löstes genom, dels ställena de bodde på, men främst hos Anna Larsson, som hade matservering tills inpå 60-talet.

 

Efter kriget togs skiftarbetet bort och dagskift infördes. Arbetsstyrkan reducerades något.

På ägarsidan ändrades förhållandet. Rudolf Lindberg utlöstes av sin bror Thor-Ivar, och flyttade till Valla i Södermanland. Han tog patentet på Eta-pumpen med sig.

 

Lindbergspumpen, supportslipmaskinen och borrstativet tillverkades fortfarande.

De gjutna delarna tillverkades i Gamleby gjuteri.

Ukna samhälle växte fram, mycket beroende på att Vägverket byggde upp en station i Ukna, (nuvarande snickeri). Detta ställde krav på ett ökat behov av dricksvatten. Källan på Storhammars prästgårds ägor uppgraderades och en förening bildades som hette Storhammars vattenförening, som sedermera blev Ukna vattenförening och lever idag under namnet Ukna Fastighetsförening. Lindbergspumpar installerades, och Bröderna Lindbergs Mek. verkstad var en av entreprenörerna, som skötte underhållet av denna anläggning.

Bearbetning av beställningsgods och verktygstillverkning blev den alltmer dominerande produktionen. Kunder var i stor utsträckning Åssa o. Facit i Åtvidaberg, Saab i Linköping, Electrolux i Västervik och Överums bruk. Tillverkning av lösskjutningspipor fortsatte genom Hanssons verkstäder i Motala.

Sven Wiman slutade 1947 och gick till sjöss, och flyttade därefter till Norrköping, där han sedermera blev delägare i Wiba Mek.Verkstad. Brodern Bror Wiman började i början på 1950-talet på Lindbergs.

 

 

Tore och Bror Wiman 1956

Linus Zackrisson och Axel Andersson

Åren 1955- 58 var undertecknad anställd som kontorist på Lindbergs. Arbetsstyrkan var då 12- 15 man plus en kvinna, Inga Kinnmalm. Verkmästare var Bror Svanström.

Maskinparken var enbart mekanisk och moderniserades varefter.

48 timmars vecka och 2 veckors semester var det som gällde. Efter hand under de åren sänktes veckoarbetstiden till 45 timmar. 9-timmarsdag, fria lördagar och 3 veckors semester infördes.

Timpenningen varierade från 3kr till 3:75. Ackord var vanligt för legoarbete och kunde ge ca 4 kr till 4:50/tim.

Kvinnor hade 80% av ett normalackord och de unga 60%.

1 nov 1960 slutade Bror Svanström och bröderna Tore och Bror Wiman och startade upp Uknadalens Mek. Verkstad i Ukna, Thor-Ivar Lindberg fortsatte att driva verkstaden till början på 70-talet. Den såldes vidare och har sedan dess varit dels mek. verkstad, loppis och sedan snickeriverkstad. Verksamheten har haft olika ägare. Byggnaden finns kvar invid Storån i Storsjö.

 

Text och bilder av Inger Wiman, Ukna